Sökresultat

Finska Kennelklubbens högsta beslutande organ, det allmänna mötet, sammanträder vart tredje år för att utse fullmäktige för nästa treårsperiod. Allmänna mötet beslutar även om vittgående och principiella frågor för Kennelklubben, bl.a. om ändringar av klubbens stadgar. I mötet kan delta alla Finska Kennelklubbens medlemmar.

Finska Kennelklubben har ingått ett samarbetsavtal med Helsingfors universitet. Syftet med avtalet är att utveckla det vetenskapliga forskningssamarbetet med anknytning till hundars hälsa och att klarlägga vilken effekt forskningsresultaten har på hundavel.

Finska Kennelklubben är med i brett projekt som ska uppdatera förvaltningsplanen för vargstammen i Finland. Projektet inleddes av jord- och skogsbruksministeriet den 28 september och avsikten är att förvaltningsplanen färdigställs senast i slutet av juni 2019.  Kennelklubbens styrelseledamot Esa Kukkonen representerar Kennelklubben i beredningsgruppen. Kennelklubbens mål är att försöka trygga förutsättningarna för användning av jakthundar för bruks- och fritidsverksamhet i terrängen.

Finska Kennelklubbens fullmäktige godkände förslaget till klubbens nya stadgar, med några ändringar och preciseringar, på sitt vårmöte på Hanaholmen i Esbo 26.5.2019. Förslaget läggs fram till Kennelklubbens allmänna möte, som sammanträder 24.11.2019. Fullmäktige behandlade och godkände också bokslutet och årsberättelsen 2018 samt bland annat godkände reglerna för en ny provform, nose work, som tas i bruk 1.1.2020. 118 ledamöter med rösträtt närvarade vid mötet.

Det internationella hundavelsförbundet FCI har publicerat ett avtal som ingåtts mellan FCI:s ordförande dr Tamas Jakkel och dr Jane Ladlow, som är medlem i Animal Health Trust i Storbritannien och ledare av gruppen som forskar luftvägssyndromen hos trubbnosade hundraser, dvs. brachycephalic obstructive airway syndrome eller BOAS, på Cambridge universitet. Enligt avtalet kan kennelorganisationerna i FCI:s medlemsländer utnyttja dr Ladlows sakkunskap om BOAS

Finska Kennelklubben har överfört sammanlagt 17 finska lapphundar och lapska vallhundar till Ej för avel-registret (EJ-register). Bakom beslutet ligger djurskyddsbrott som två kennlar som föder upp dessa raser har begått och som har gett anledning till att misstänka härstamningens riktighet av sammanlagt åtta valpkullar. I en del fall har man inte kunnat bekräfta härstamningen pga. avsaknad av prov och i andra har härstamningen visat sig vara oriktig.