Provet är ett jaktliknande evenemang, där målet är att kartlägga hundens jaktegenskaper. Raser i grupp 5 som är underställda Finska Spetsklubben, Finska Jämt- och Gråhundklubben och Finska Laikaklubben har rätt att delta i provet.

Från jakt till prov

I och med ökningen av älgbeståndet på 1930-talet och att älgjakten blev tillåtet även för andra än adeln, uppstod ett behov att utveckla storviltshundar även i Finland.

Emellertid fanns det få bra hundar och för att tillgodose detta avelsbehov utvecklades reglerna ”Suomen Kennel-Liiton hirvikokeiden säännöt Karjalankarhukoiria varten”. Dessa regler godkändes på årsmötet i Björneborg den 22 maj 1943.

Finska Kennelklubben ordnade de första älgproven för karelska björnhundar år 1945 och veterligen deltog tre karelska björnhundar. Reglerna förnyades 1948, och enligt dem fick alla nordiska jaktspetsar delta.

Internationell verksamhet

Mellan Finland, Sverige och Norge ordnas i tur och ordning vart annat år Nordiska mästarskapsprov i jaktprov med älghundar. Provet utförs enligt de regler som det anordnande landet fastställer. Man tävlar även om individuella resultat samt gruppresultat.

Inom jaktprov med älghundar ordnas även årligen internationella prov, på vilka såväl inhemska som andra nordiska hundar kan tävla om titeln CACIT.

CACIT= certifikat som erhålls vid internationellt jaktprov.

Registreringar och provstarter

På årsnivå registreras i genomsnitt cirka 4 500–5 000 hundar från raser som deltar i jaktprov med älghund. Det görs cirka 7 000–8 000 provstarter på årsnivå i cirka 1 500 olika prov. Deltagarmängderna i anlagsprov på björn har hittills varit små på grund av att provets måldjur (björn) är sällsynt och svårt att hitta.

År 2011 ordnades 1 389 jaktprov med älghund, i vilka det gjordes 7 871 prestationer medan 50 hundar deltog i anlagsprov på björn och i älgspårprovet deltog 9 hundar.