Vad är ett mentaltest?

Ett mentaltest är ett officiellt prov av hundens mentalitet och är således unikt och kan endast upprepas under vissa förutsättningar. Det är varken ett prov eller en tävling. Även om slutresultatet ges i poäng är det viktigare att se vad blanketten berättar om hunden. Provets slutliga poängtal är endast av betydelse om provet utgör en förutsättning för en championtitel eller om det är under + 75 poäng, varvid provet får förnyas.

Provet mäter funktionsförmågan under hot (kälke, aggression med försvarslust och skärpa) och i dunkel i ett rum utan hot. Provet ger även värdefull information om hundens temperament, koncentrationsförmåga, nerver, socialitet och hårdhet/mjukhet samt skottfasthet. Man får även information om hundens fallenhet att reagera på saker med aggressivitet. Mentaliteten kan ses som en grupp olika egenskaper och tanken bakom poängsystemet är att om hunden har brister inom något delområde (t.ex. mjukhet) kan de kompenseras inom något annat område (t.ex. genom god kamplust), vilket hjälper hunden att klara av svårigheter.

Ett överdrivet temperament gör hunden fumlig, vilket belastar nerverna och gör inlärningen långsammare. En ideal brukshund är livlig, det vill säga iakttar saker snabbt, fokuserar på det väsentliga och anpassar sig snabbt till olika situationer. För sällskapshundar är det viktigt att hunden har balanserade egenskaper. En balanserad sällskapshund med en liten mängd av alla egenskaper är en gladlynt vän som gärna skyddar sin flock och trivs i dess umgänge. Av en hund man tränar någon hundsport med på fritiden kan man dock vänta mer mental styrka och då är de viktigaste egenskaperna bra nerver, funktionsförmåga och ett balanserat temperament.

Mentaltestets bakgrund

Mentaltestet utvecklades i tiderna i Finland utifrån svenska arméns militärhundtest som en bedömningsmetod för brukshundars bruksegenskaper. Provet kan även användas för att bedöma mentaliteten hos andra raser, i synnerhet om man vill ha information om hur hunden reagerar i situationer där dess nerver belastas. Provets bedömningsskala har skapats med tanke på en hund som lämpar sig bra för skydd och därför ska vitsord och poäng för raser som utvecklats för andra ändamål tillämpas enligt dessa användningsområden.

Vilka raser har rätt att delta?

Renrasiga hundar som registrerats hos Kennelklubben eller i ett hundregister som godkänts av Kennelklubben och vars ålder är minst två och högst sju år och som vaccinerats och id-märkts enligt Kennelklubbens föreskrifter har rätt att delta. Hanar med testikelfel får delta i provet.

Vad är testets syfte?

Syftet med mentaltestet är att bedöma och registrera hundens beteende i situationer där dess nervsystem utsätts för belastning. Testresultatet kan utnyttjas för att fastställa en beskrivning över hundens mentala egenskaper och bedöma dess utbildningsduglighet. Testresultatet ger även specialklubbarna och uppfödare tecken på hundens avelsduglighet.

Mentaliteten är hundens viktigaste egenskap. En godlynt, på alla sätt rastypisk hund är varje uppfödares mål – eller åtminstone borde vara. Med en godlynt hund kan man utöva olika aktiviteter, arbeta eller annars tillbringa tid – livet ler. Emellertid om hundens mentalitet även omfattar otrevliga egenskaper, till exempel för kraftig aggressivitet gentemot omgivningen, är livet med en sådan hund varken roligt eller tillfredsställande.

Ett mentaltest ger information om hundens beteende utifrån specialprov som hunden genomgått. Denna information kan användas för att utbilda hunden. Informationen kan jämföras mot rasens egen mentalprofil och den kan användas då man planerar avelskombinationer. Bedömningen av mentaltestens resultat och utarbetande av mentalprofiler utgör ett omfattande arbete för rasföreningarna, men arbetet är viktigt om man vill få information om den finska hundpopulationens mentalitet och eventuella förändringar i den.

Hur kan man delta i testet?

Information om att anmäla sig till mentaltest som ordnas på olika håll i Finland finns i provkalendern på Palveluskoiraliittos webbsidor.
För mentaltestet ska först reserveras en plats och först efter att platsen bekräftats erläggs deltagaravgiften. Hundens uppgifter ska uppges tydligt till provets anordnare (ingen länk till avelsdatasystemet).

Tolkning av provresultaten enligt reglerna för mentaltest

Funktionsförmåga: Funktionsförmåga ses som en mental egenskap som får hunden att utan externt tvång hålla stånd mot ett faktiskt eller inbillat hot. Funktionsförmåga kan ses som en reaktion som bildas av flera egenskaper. Den närmaste mänskliga motsvarigheten till funktionsförmåga är mod. Funktionsförmåga är hundens förmåga att hantera sitt agerande trots att den gripits av rädsla. Med andra ord kan hunden trots sin rädsla agera på rätt sätt och vid behov övervinna sin rädsla för att nå sitt mål. Hundens uppfattning om situationen bygger på arvsmassan och dess erfarenhet. Funktionsförmågan är inte en konstant egenskap som förblir oförändrad i olika situationer även om stimulansen är den samma. Ivern varierar mellan olika individer och även hos en och samma individ i olika situationer. Alla djur med revirbeteende påverkas av närheten av reviret och framförallt av revirets centrum. Fastän individen uppvisar normal funktionsförmåga har hundar bättre funktionsförmåga nära sitt hem. Hundar är även mindre rädda i sällskap av familjemedlemmar, eller åtminstone villigare att övervinna sin rädsla, vilket bygger på hundars flockinstinkt.

Skärpa: Skärpan är en egenskap som får hunden att reagera aggressivt då den känner sig hotad. Graden av skärpa är omvänt jämförbar med stimulanströskelns nivå. Ju mindre stimulering som behövs för att väcka aggression, desto högre är graden av skärpa.

Försvarsvilja: Med försvarsvilja avses hundens medfödda fallenhet att genom angrepp eller försök till angrepp aktivt försvara sig själv, flocken (föraren) eller reviret. Försvarsviljan varierar efter situationen, miljön och hundens humör. I provet observeras hundens beteende i situationer där ett hot orsakas av en okänd person eller en stimulus som hunden inbillar.

Kamplust: Hundens medfödda fallenhet att njuta av kamp i sig utan att det bygger på aggression kallas för kamplust. Detta beteende kan kallas för en viss lekfullhet – en lek vars väsentligaste del är kamp. Kamplusten är för hunden en drivkraft.

Nervkonstitution: Med nervkonstitution avses hundens medfödda stresstålighet då den utsätts för kraftiga och varierande interna spänningssituationer. Med bra nervkonstitution avses förmågan att hantera spänningssituationer utan onaturlig utmattning, hysteri eller andra tecken på intern obalans. Symtom på nervositet hos hundar är bland annat kraftig orolighet, darrning, förhöjd puls som inte beror på fysisk ansträngning, ökat sväljande, onödiga och icke-ändamålsenliga rörelser, sökande efter trygghet (söker sig till föraren), diarré eller kräkningar.

Temperament: Med temperament avses beteendets livlighet, observationsförmågans snabbhet (iakttagelseförmåga) samt förmågan att anpassa sig efter nya situationer och miljöer. Majoriteten anpassningsbara hundar är livliga. En livlig hund är observant och den mottar snabbt nya stimuli från omgivningen och vänjer sig vid dem och deras betydelse. Mycket livliga hundar tar emot en stor mängd intryck från sin omgivning, vilket leder till en för stor splittring och längre anpassningstid. Detta framhävs ytterligare i störande livliga hundar, eftersom de är nästan oförmögna att fokusera och vara stilla. Hos dessa hundar försvåras anpassningen på grund av den fysiska utmattning som de förorsakar genom att hela tiden vara i rörelse.

Hårdhet: Med hårdhet avses hundens fallenhet att komma ihåg eller göra sig av med minnet av otrevliga upplevelser.

Tillgänglighet: Med tillgänglighet avses hur hunden förhåller sig till främmande personer. Hunden är social som den är på gott humör och på eget initiativ söker sällskap hos andra personer som den möter utöver sin förare. En hund som tydligt undviker att bekanta sig eller visar tydlig aversion när den kommer i beröring med främmande, kallas tillbakadragen. En välvillig hund uppvisar aggression endast i hotande situationer. Välvillighet är kraftigt beroende av hundens skärpa. En skarp hunds känslighet för små hotfulla stimuli bidrar till att den lättare gör felbedömningar än mindre skarpa hundar. Med öppenhet avses att hundens faktiska humör tydligt framgår av dess beteende oavsett om detta beteende är positivt eller negativt för människan. För bedömning av socialitet behövs inte något särskilt prov, utan bedömningen baserar sig uteslutande på provdomarnas observationer av hundens beteende i möte med människor.

Skottfasthet: En skottfast hunds beteende påverkas inte av skott eller hunden uppvisar helt normalt intresse för skott. Hundar som efter det första skottet beter sig oroligt, men som snabbt gör sig av med oroligheten och hos vilka upprepade skott orsakar en allt mindre reaktion, anses vara ovana vid skott, inte skotträdda. En hund som reagerar onormalt intensivt på skott, till exempel genom att skälla, angripa i riktning mot skjutaren eller annars är intensivt intresserad av vad som sker i omgivningen och skäller, men som inte uppvisar nervositet, anses vara aggressiv vid skott. Som skottberörda klassas hundar som reagerar tydligt, utan att uppvisa någon större oro eller lugn på varje skott och vars interna stressnivå inte stiger så mycket att hunden visar tydliga tecken på nervositet. En skotträdd hund reagerar tydligt nervöst på skott och har svårigheter att återställa sinnesbalansen och som visar allt större nervositet för varje skott.

+++ Skottfast: Hundar som är helt oberörda av skott eller som uppvisar helt naturligt intresse för skotten.

++   Ovan vid skott: Hundar som reagerar på de första skotten, men som efter att ha hört flera skott lugnar ner sig.

+     Aggressiv vid skott: Hundar som uppvisar tydlig aggressivitet i riktning mot ljudet.

–     Skottberörd: Hundar som uppvisar ganska tydligt onormalt, men inte nervöst beteende. Reagerar på ungefär samma sätt på varje skott.

– –  Skotträdd: Hundar som efter varje skott reagerar nervöst och uppvisar allt större nervositet. Hundarna har svårigheter att återställa sinnesbalans.