Gentester möjliggör tryggt avelsbruk av sjukdomsbärare

Gentester som sparas

En lista på gentester som sparas i Kennelklubbens avelsdatasystem samt laboratorier som godkänns för olika tester finns nere på den finska versionen av denna sida.

1. Kontrollera anvisningarna i anslutning till beställning av testet från det önskade laboratoriet och boka tid för provtagning.
2. Beställ remiss för önskat gentest via Omakoira-tjänsten eller i dess mobilapp före provtagning. Remisser för en ännu oregistrerad valpkull eller en del av den kan beställas när valparna har sparats på valpkullsanmälan i Omakoira.
3. Berätta för provtagaren att du vill att resultatet sparas hos Kennelklubben, så att provtagaren vet att hen bör bekräfta provtagningen på Omakoira. Laboratorier fastställer hurdana prov (blod-, kindcells- eller hårprov) analyser kan göras på.
4. Provet skickas vidare till laboratoriet som i sin tur skickar resultaten till beställaren när provsvaren har kommit.

Laboklin, Movet och MyDogDNA/Wisdom panel sparar resultaten direkt även till Kennelklubbens databas. En förutsättning för detta är emellertid att provtagningen har bekräftats via Omakoira. Resultat som fåtts från andra laboratorier skickas in för sparning till rekisterointi@kennelliitto.fi (gäller för tillfället bara ett test och ett laboratorium som anges i listan). Vid eventuella problem i anslutning till sparning av resultat önskas att hundägaren kontaktar i första hand laboratoriet.

Kennelklubben har under de några senaste åren godkänt till olika raser en stor mängd tester för vilka sparningen inte ännu har inletts. Tester läggs till på listan och berörda specialklubbar informeras allteftersom sparningen inleds. Resultat som erhållits innan sparningen har inletts sparas retroaktivt av Kennelklubben endast i samband med att en valpkull registreras till en testad hund, förutsatt att resultatet är från ett laboratorium som är godkänt av Kennelklubben och uppgifter om godtagbar provtagning bifogas med provsvaret.

Utländska hundar och importerade hundar

För importerade hundar, utländska avelshundar och importerad sperma godkänns sådana utländska resultat, som gäller samma mutationer som de resultat som godkänts för registrering hos rasen, även om det aktuella testet inte hade utförts av ett laboratorium som godkänts av Kennelklubben. Det bör dock kunna visas att provet har tagits av en veterinär eller en provtagare som representerar laboratoriet.

Godkännande av tester som sparas

Testresultat godkänns för sparning på specialklubbens ansökan. Beslutet tas av Avelsvetenskapliga kommittén efter förslag av DNA-arbetsgruppen.

Ansökningar skickas till adressen jalostusposti@kennelliitto.fi, som även besvarar på allmänna frågor angående gentester.

Undersökningar som Kennelklubben godkänner bör testa direkt den genmutation som orsakar sjukdomen eller egenskapen. Testet måste grunda sig på resultat som presenterats i en vetenskaplig publikation och ska dessutom testa en sjukdom som är av betydelse för respektive ras.

Specialklubbens ansökan som lämnas till Kennelklubben bör, om möjligt, innehålla följande uppgifter:

• kort utredning om sjukdomen eller egenskapen som undersöks samt dess nedärvningsmönster
• vetenskaplig publikation testet grundar sig på
• har föreningen samlat resultat från tester som gjorts tidigare och om ja, hurdan är resultatfördelningen eller hur mycket uppskattar man att sjukdomen/egenskapen förekommer i rasen t.ex. utifrån kliniska undersökningar
• laboratorier som erbjuder undersökningar och föreningens önskemål om vilket laboratorium eller vilka laboratorier resultat bör sparas från hos Kennelklubben. Från testpaket sparas endast de resultat som har godkänts separat.

Hurdana resultat är ”Frisk enligt härstamning”?

När ingendera föräldern har den mutation som undersöks (med andra ord, när båda föräldrarna är genetiskt friska), kan mutationen inte heller gå i arv till valparna. Uppgift om att hunden är frisk enligt härstamning avseende sjukdomen eller felet sparas i högst tre generationer framåt från hundar med testresultat som anger att de är genetiskt friska. Därefter måste hunden eller dess avkommor testas på nytt för att de ska få resultat. En hund kan antecknas som ”Frisk enligt härstamning” endast utifrån resultat som sparats i Kennelklubbens databas.

Genom att begränsa antalet generationer strävar man efter att hindra att eventuella felaktiga uppgifter som orsakats av fel eller oklarheter vid provtagning, testanalyser, sparning eller stamtavlor inte sprids i alltför stor omfattning i raspopulationen. I avelsbruk motsvarar en hund som är frisk enligt härstamning en hund som konstaterats frisk med gentest.

Det tekniska genomförandet för statuset ”Frisk enligt härstamning” saknas ännu från Kennelklubbens system och därmed kan anteckningen inte ännu göras.

Utmaningar med gentester

Alla gentester är inte jämställda vad gäller nyttan som fås av dem. Flera laboratorier erbjuder enskilda tester enbart för vissa raser på grundval av att forskning visat att testet är av betydelse för rasen. Alla laboratorier handlar emellertid inte så här. Vid användning av mera omfattande testpaneler av olika slag har resultaten eventuellt grupperats enligt hur ändamålsenliga resultaten är för rasen. Har det visat sig att hunden är bärare av någon sjukdomsgen enligt gentest som inte kan på ett pålitligt sätt betraktas som lämplig för rasen är uppfödaren ofta tvungen att fundera om resultatet bör beaktas eller inte. Det finns nödvändigtvis inte något entydigt svar till denna fråga. Nordiska Kennelunionens vetenskapliga kommitté har också därför stakat ut att det till och med är bättre att låta bli att testa sjukdomsgener som är av tvivelaktig betydelse för rasen, i syfte att undvika eventuell onödig gallring av avelsindivider utifrån dessa resultat. En bra lösning kan vara att välja ”raspaketet” som erbjuds av laboratoriet och till vilket laboratoriet har samlat, ofta som en förmånligare helhet, tester som är ändamålsenliga för rasen. Vid beställning av en mera omfattande testpanel erhåller man ofta tilläggsinformation om t.ex. genetisk variation, vilket kan vara av intresse för uppfödaren. Vid sådan mångfaldsuppskattning bör man komma ihåg att resultaten sällan är jämförbara mellan olika laboratorier.

Ur testresultatet bör förstås åtminstone sjukdomens nedärvningsmodell. Är det dessutom fråga om ett resultat som ökar risken för att hunden insjuknar, skulle det också vara bra att veta hur mycket risken höjs av det ogynnsamma testresultatet.  Att para bärare av sjukdomar som nedärvs recessivt med individer som är genetiskt friska bör absolut fortsättas tills mutationens förekomst är mycket låg inom rasen. Specialklubbar och rasföreningar följer upp gentestandet av sina raser och kan, utöver Kennelklubben, ofta hjälpa till då man överväger hur ändamålsenligt testet är eller funderar kring praktiska frågor i anslutning till testandet.

Man bör emellertid alltid komma ihåg att om en hund uppvisar kliniska symtom på en sjukdom som är av betydelse vid avel, bör hunden inte användas i avel oavsett dess genetiska status.

Tester som är av betydelse för olika raser kan granskas på webbplatsen Harmonization of Genetic testing for Dogs. På webbplatsen finns, utöver sökfunktionen som kan användas enligt ras och test, också en hel del allmän information om gentestande och tester. Webbplatsen hålls av organisationen International Partnership for Dogs som även Kennelklubben stöder.

Anvisningar och blanketter i anslutning till DNA-undersökningar