Finska Kennelklubben har ingått ett samarbetsavtal med Helsingfors universitet. Syftet med avtalet är att utveckla det vetenskapliga forskningssamarbetet med anknytning till hundars hälsa och att klarlägga vilken effekt forskningsresultaten har på hundavel.

– I syfte att främja hundars hälsa och välfärd behövs allt mera pålitlig forskningsdata som stöder det praktiska avelsarbetet. Forskningssamarbetet med experterna på veterinärmedicinska fakulteten på Helsingfors universitet är en utsökt möjlighet för oss, gläder sig Kennelklubbens styrelseordförande Harri Lehkonen.

Kennelklubben har omfattande material om hälsoutlåtanden som gäller hundar. Materialet kan i fortsättningen användas mångsidigt i forskningssamarbetet. Helsingfors universitet har forskare, utrustning, klinisk kunskap och kunskap i forskning som behövs för att förverkliga samarbetet.

– Kennelklubben är en mycket värdefull samarbetspartner för oss. Flera av våra forskare gör samarbete med Kennelklubbens specialklubbar. Forskningsarbetet vid fakulteten främjar hundars hälsa, och Kennelklubben har betydande material som kan utnyttjas mångsidigt i olika forskningsprojekt av forskarna vid fakulteten, säger dekanus för veterinärmedicinska fakulteten Antti Sukura.

Samarbetet styr hundavel mot en sundare riktning

Ett av Kennelklubbens mest centrala målsättningar är att främja hundars hälsa och välbefinnande. Det stöds genom rasspecifika avelsstrategier (JTO) och därtill hörande program för motarbetande av ärftliga defekter och sjukdomar (PEVISA), med olika hälsoundersökningar samt genom att upplysa hunduppfödare och hundägare. Utifrån samarbetet med Helsingfors universitet kan man utveckla nya metoder för hälsoavel på hund.

Information om mer än två miljoner hundar finns i Kennelklubbens register. Specifika hälsodata har sparats i registret sedan år 1988 och idag innehåller registret mer än 1,13 miljoner enskilda undersökningsresultat.

Hälsoundersökningar som godkänts av Finska Kennelklubben är höft- och armbågsledsröntgen, ryggröntgen samt patellaluxation-, ögon-, hjärta-, lever- och syringomyeliundersökningar. Årligen utförs över 60 000 officiella hälsoundersökningar på hundar. De vanligaste undersökningarna är ögonundersökningar samt höft- och armbågsledsröntgen.

Universitetets hundforskning kan utnyttja dessa material i omfattande mån i olika kliniska undersökningar och i genforskning. Till exempel utvecklades gångtestet för kortnosade hundar som ett samarbetsprojekt med veterinärmedicinska fakulteten och specialklubbar. Nu pågår forskning bland annat i hjärtsjukdomar hos saluki, i höftledsdysplasi hos schäfer och några andra raser och i ärftlig ögonsjukdom hos västgötaspets.

Forskningssamarbetet leds av en styrgrupp

Kennelklubben och Helsingfors universitet tillsätter en styrgrupp i syfte att förverkliga målsättningarna med forskningssamarbetet. Styrgruppen omfattar tre representanter för Helsingfors universitet och tre för Kennelklubben. Gruppens ordförande utses av Kennelklubben.

Styrgruppen utarbetar det första handlingsprogrammet för forskningssamarbetet före utgången av år 2018 och därefter årliga handlingsprogram. Styrgruppen bidrar till och följer upp förverkligandet av målen. Styrgruppen kommer också överens om olika projekt och enskilda projektplan utarbetas för dessa.

Kuva Suomen Kennelliiton ja Helsingin yliopiston yhteistyösopimuksesta

Merja Rantala, klinisk lärare på avdelningen för klinisk häst- och smådjursmedicin på Helsingfors universitet, Antti Sukura, dekanus på veterinärmedicinska fakulteten på Helsingfors universitet samt Kennelklubbens styrelseordförande Harri Lehkonen.

För ytterligare information:

Harri Lehkonen
styrelseordförande, Finska Kennelklubben
harri.lehkonen@kennelliitto.fi
050 329 2188

Antti Sukura
dekanus, veterinärmedicinska fakulteten på Helsingfors universitet
antti.sukura@helsinki.fi
050 435 8741

Läs mera

Koira juoksee auringonlaskun edessä
PEVISA och andra villkor av betydelse för registreringen Läs mera