I Finska Kennelklubbens offentliga avelsdatasystem samlades under år 2018 över 78 300 uppgifter om hundars hälsa. Majoriteten av dessa uppgifter var resultat från hälsoundersökningar. Antalet uppgifter som sparas i systemet har ökat under detta årtionde. Antalet skelett- och ledundersökningar ökade i jämförelse med tidigare år.

I Finska Kennelklubbens avelsdatasystem registrerades över 13 200 resultat från höftledsröntgen, över 11 500 resultat från armbågsledsröntgen samt över 5 100 resultat från ryggröntgen.

Officiella hälsoundersökningar som godkänns av Kennelklubben omfattar förutom röntgenundersökningar av höft- och armbågsleder samt rygg, även patella-, ögon-, hjärt-, lever-, syringomyeli- och DNA-undersökningar, BAER-hörselundersökningar samt gångtestet för brakycefala hundraser.

Av de vanligaste hälsoundersökningarna registrerades över 21 400 resultat från ögonundersökningar och över 9 600 resultat från patellaundersökningar.

Terveystutkimukset 2018
Hälsoundersökningar 2000–2018. Blå: HD Orange: ED Grå: ögon Gul: patella Ljusblå: rygg

Hälsoundersökningar stödjer hundavel

Enligt Finska Kennelklubbens allmänna avelsstrategi utgör en sund kroppsbyggnad utan överdrifter och en balanserad karaktär grundförutsättningarna för att hunden ska må bra i det dagliga livet. Målsättningen är också att ta hand om den genetiska variationen inom olika raser. Syftet med avelsstrategin är att bidra till att raser som befinner sig i ett sämre hälsoläge skulle i framtiden vara friskare. Därför är det viktigt att hundars hälsa undersöks och att man med hjälp av erhållna data strävar efter att avla fram sundare hundar.

I slutet av år 2018 hade nästan 150 raser en rasspecifik avelsstrategi (JTO) och 137 raser omfattades av Programmet för motarbetande av ärftliga defekter och sjukdomar (PEVISA), med olika villkor som påverkar avel. Dessa villkor gäller i praktiken hälsoundersökningar, åldersgränser och begränsningar avseende antalet avkommor av en enskild individ.

- Finska hunduppfödare är globalt sett pionjärer vad gäller öppenhet med hundars hälsoresultat, betonar Kirsi Sainio, ordförande för Finska Kennelklubbens avelsvetenskapliga kommitté.

I Kennelklubbens register finns härstamningsuppgifter av fler än två miljoner hundar. Specificerade data om hälsoundersökningar har sparats i registret sedan år 1988, och idag innehåller registret fler än 1,13 miljoner enskilda undersökningsresultat.

Avelsindex kan tas fram utifrån undersökningsdata

Som stöd för avel på egenskaper med ett komplicerat nedärvningsmönster används avelsindex, alltså så kallade BLUP-index, som beskriver hundens genetiska nivå i förhållande till andra hundar av samma ras. Kennelklubbens indexprogram omfattade år 2018 totalt 60 raser med indexräkning för höftledsdysplasi och 11 raser med indexräkning för armbågsledsdysplasi. Dessutom inleddes beräkningen av spondylosindex för boxer. Genetiska framsteg hos indexraser följdes upp i olika sammanhang.

Uppfödare utnyttjar även gentester i avel

- Allt fler gentester har utvecklats som stöd för hundavel under detta årtionde, i syfte att direkt kartlägga en viss sjukdom eller en genmutation som orsakar en viss egenskap, berättar Sainio.

Hittills har totalt nio DNA-tester för sjukdomsframkallande genmutationer godkänts för registrering i Kennelklubbens avelsdatasystem. En individuell DNA-profil kan sparas för hunden och hundens härstamning kan bekräftas med ett DNA-test.

- Att härstamningen bekräftas är viktigt för vilken som helst registrerad hund, även om det inte direkt ansluter sig till bedömningen av hälsa, understryker Sainio.

Hundars hälsa och välbefinnande främjas genom samarbete

För att uppnå goda resultat vad gäller främjandet av hundars hälsa förutsätts samarbete olika aktörer emellan. Nyckelrollen spelas av uppfödare och specialklubbar, som styr aveln. Flera specialklubbar bidrar dessutom ekonomiskt till hälsoundersökningar.

I syfte att samla så omfattande data om hundars hälsa och därtill påverkande faktorer som möjligt, är det viktigt att förutom hunduppfödare, också vanliga hundägare deltar i arbetet med att främja hälsan.

Veterinärer och forskare är också viktiga samarbetspartners. På hösten 2018 ingick Kennelklubben ett samarbetsavtal med Helsingfors universitet. Utifrån samarbetet kan nya metoder för avel på hundars hälsa utvecklas och dessutom kan Kennelklubbens hälsodata utnyttjas.

Information om läget hos olika raser samlas med en hälsoenkät

Du kan bidra till kartläggningen av hälsoläget hos olika raser genom att svara i hälsoenkäten för hundar, som öppnats på Kennelklubbens webbplats. Med hjälp av enkäten kartläggs hälsotillståndet hos olika hundraser, dessutom identifieras hälsofrågor som kräver uppmärksamhet.

- Enkäten är särskilt avsedd för hundar som fötts efter år 2009, men ägare av hundar i alla åldrar är välkomna att besvara enkäten. Svar kan också ges av en redan avliden hund, berättar Kennelklubbens genetiska sakkunnig Katariina Mäki, som ansvarar för enkäten.

Kennelklubben sammanställer sammanfattningar över enkätsvaren. Rasföreningar kan sedan publicera dessa och använda dem i syfte att främja hälsan hos sina respektive raser. Också Kennelklubben kan publicera sammanfattningar av enkäten. Uppgifter om enskilda hundar varken publiceras eller lämnas vidare.

En länk till enkäten finns på denna sida. Enkäten är på finska. Att besvara enkäten tar ca 5–10 minuter.

För mera information

Kirsi Sainio
Ordförande för Finska Kennelklubbens avelsvetenskapliga kommitté

kirsi.sainio@helsinki.fi
tfn 044 2018 4431

Katariina Mäki
Genetisk sakkunnig på Finska Kennelklubben

katariina.maki@kennelliitto.fi
tfn 09 8873 0228

Liisa Lilja-Maula
Veterinär på Finska Kennelklubben (hälsoundersökningsutlåtanden)

liisa.lilja-maula@kennelliitto.fi
tfn 09 8873 0224