Avelsstrategin förnyas i början av nästa år

 |  Jalostus

Uppdateringen av riktlinjerna som styr avelsarbetet har blivit aktuellt, eftersom majoriteten av målsättningarna i avelsstrategin som trädde i kraft 2012 har nu förverkligats. Den nya strategin skiljer sig inte stort från den tidigare, men exempelvis har rekommendationerna som berör mentaliteten hos en avelshund specificerats.

Avel innebär att man förbättrar kvaliteten hos en djurpopulation och upprätthåller de goda egenskaperna. Rasstandarder har traditionellt betraktas som rättesnören för avel på rashundar. I Kennelklubbens avelsstrategi ges riktlinjer för avel avseende hundens hälsa och välfärd. Dessa riktlinjer kan tillämpas på alla hundraser. Strategin är ett verktyg som styr uppfödare och rasföreningar till att välja lämpliga hundar för avel. Målet är att främja hälsa, välfärd och en balanserad mentalitet hos hundar.

– I uppdateringen har inga radikala ändringar gjorts, vi har snarare förtydligat termer och uttryck. Planerna har dessutom uppdaterats eftersom majoriteten av åtgärderna i den tidigare strategin nu har genomförts, berättar Kennelklubbens genetiska sakkunnig Katariina Mäki.

Fokus på avelshundens mentalitet

Ett exempel på ett förtydligande som gjorts till strategin är utstakningen enligt vilken en hund som används i avel ska ha goda nerver och tillräcklig förmåga att klara sig ur vardagliga situationer. Motsvarande punkt lydde tidigare: ”En hund som används i avel ska ha goda nerver och ett temperament som motsvarar rasens.” Mäki upplever att ett betydande tillägg i strategin som omfattar tio målsättningar är uppgiften om att Kennelklubben samlar information på hälsa och mentalitet också från hundar som är utanför registret.

– På så vis uppmuntrar man hundägare att införa sina hundar i Kennelklubbens ID-märknings- och ägarregister. För dessa hundar antecknas också uppgifter om härstamning samt resultat avseende hälsa, karaktär och mentalitet. I den uppdaterade avelsstrategin konstateras att denna information är värdefullt då man exempelvis planerar korsningsprogram för raser.

Ett nytt tillägg är också rekommendationen om att tiken borde vara högst fem år gammal då den paras för första gången. I den tidigare strategin nämndes endast minimiåldern på två år. Särskild uppmärksamhet på bevarandet och främjandet av hälsan, bruksegenskaperna och genetiska diversiteten hos de inhemska hundraserna fästs i ett eget stycke. Den i förra strategin nämnda diversitetsanalysen för inhemska raser förverkligades år 2012.

Jonna Mäkinen

Mycket information om hälsa har samlats under fem år

Den elektroniska hälsoenkäten som inleddes i mars 2015 samlade svar om närmare 22 000 hundar. Med enkäten kunde man samla in data om också sådana sjukdomar som Kennelklubben inte har några officiella undersökningsinstruktioner eller -praxis för. Statistikuppgifterna har utnyttjats i rasspecifika avelsstrategier då man har klargjort tyngdpunkterna som gäller avel på hälsa.

Samlade erfarenheter utnyttjas vid utarbetningen av den nya hälsoenkäten. Datainsamlingen om även dödsorsaker och -åldrar har under avelsstrategins giltighetstid också effektiverats.

Med hjälp av samarbetet med veterinärer har man utvecklat nya hälsoundersökningar, som t.ex. hjärt-, syringomyeli- och hörselundersökningar samt gångtestet som mäter kortnosade hundrasers belastningstolerans och andning. Den gemensamma fonden för forskning i hundars hälsa som grundades tillsammans med veterinärmedicinska fakulteten på Helsingfors universitet år 2009 har finansierat förutom genforskning på hundar också flera kliniska forskningsprojekt.

Med Kennelklubbens egen forskningsfond har man understött bland annat VMD Lena Lindhs specialiserande studier i reproduktionsvetenskap för hundar.

Med anknytning till veterinärsamarbetet föreläser Mäki årligen om hundavel på genetikkursen för veterinärstudenter och Kirsi Sainio på kursen i utvecklingsbiologi.

Stöd för uppfödare

Med den för alla raser lämpliga mallen för avelsgranskning av beteende och exteriör, som varit i bruk sedan 2015, har man däremot samlat in information om hundarnas rasenlighet, byggnad samt beteende i synnerhet under vardagliga omständigheter. Samlade resultat publiceras förmodligen vid årsskiftet i avelsdatasystemet, varvid avelsgranskningen betjänar också uppfödare.
 
Uppfödarnas arbete har stötts också genom att arrangera fortbildning i form av Hunduppfödning idag-kurserna som arrangeras 2–3 gånger om året. På dessa tillfällen som lanserades år 2015 har uppfödare haft chansen att ställa frågor till experter inom olika områden samt dela med sig sina erfarenheter och tankar med andra uppfödare.

– Också på grund- och fortsättningskurserna för avelskonsulter som arrangeras av avelsvetenskapliga kommittén sätter vi oss in i hundavel och i tyngdpunkterna i avelsstrategin, berättarar ordföranden för kommittén Maaret Tapio.

Det mera omfattande hälsovårdsprogrammet för hundar som varit under utveckling har testats under det gångna året på olika kennlar runtom i Finland, i samarbete med uppfödare, veterinärer och kennelkonsulter. Programmet stöder det förebyggande arbetet som görs av uppfödare och veterinärer för att främja hundars välfärd. Målet är att underlätta uppfödarens verksamhet genom att utveckla olika tillvägagångssätt.

Strävan är att bland annat minska valpdödlighet samt att förebygga kritiska situationer som exempelvis eventuella smittosamma sjukdomar. Som uppfödarens hjälpmedel har man tagit fram till exempel en kenneldagbok och uppföljning av valpar med hjälp av Apgarskalan. För uppfödaren är det också viktigt att få stöd av den egna veterinären.

Hälsovårdsprogrammet slutförs utifrån erfarenheterna som fås och det inleds nästa år. Det frivilliga programmet är avsett för dem som håller på med uppfödnings- och avelsverksamhet. Den förberedande arbetsgruppen består förutom av Kennelklubbens representanter, också av veterinärer och andra experter inom djuravel och beteendevetenskap för djur.

Finsk information för rasföreningar utomlands

Förutsättningarna för internationellt samarbete har främjats exempelvis med hjälp av DogWellNet-portalen som upprätthålls av International Partnership For Dogs. Till webbplatsen framställs och samlas information, länkar och dokument från olika håll i världen om arbetet som görs för hundars hälsa och välfärd. Kennelklubben uppmuntrar alla specialklubbar och rasföreningar att komma med och producera material. DogWellNet erbjuder också en behändig plattform för diskussion mellan rasföreningar i olika länder.

På webbplatsen har Kennelklubben skrivit bland annat om raskorsningsprojekt som väckt stort intresse utomlands samt om framsteg avseende motarbetning av höftledsdysplasi .

Under strategins giltighetstid har Kennelklubben verkat aktivt också i Nordiska Kennelunionen (NKU), dess vetenskapliga kommitté samt arbetsgrupper. I NKU finns också en grupp som följer och utvecklar rasspecifika instruktioner för att undvika premiering av överdrivna egenskaper i exteriörbedömningen (SRD-instruktioner).

Därtill är Kennelklubben ordförande i NKU:s arbetsgrupp som kartlägger situationen hos kortnosade hundraser och åtgärder avseende detta. Rapporten som utarbetats för att främja hälsan hos brakycefala hundraser finns här (på finska). Kirsi Sainio har verkat som ordförande i FCI:s vetenskapliga kommitté sedan 2016.

Strategin behandlades av fullmäktige i november

Avelsstrategin har tagit hänsyn till den gällande djurskyddslagen, djurskyddsförordningen som kompletterar lagen samt Europarådets resolution som gäller avel av sällskapsdjur. Avelsstrategin står i harmoni med Kennelklubbens allmänna regler och instruktioner samt regler som styr avel.

Kennelklubbens fullmäktige, som består av specialklubbar, behandlade den nya strategin och godkände den på sitt möte 25–26 november. Fullmäktige förpliktade sig i att följa avelsstrategin då beslutet om och datum för dess ikraftträdande fattades. Förverkligandet av strategin avancerar till specialklubbar och rasföreningar via fullmäktige.

– Avelsstrategin tillämpas också i den oavbrutna dialogen mellan Kennelklubben, specialklubbar och rasföreningar, exempelvis vid utarbetningen av rasspecifika avelsstrategier och vid behandlingen av övriga rasspecifika avelsfrågor. Den förra strategin är nu väl införd, människor är medvetna om den och den används berömvärt av föreningar.

Du kan bekanta dig med den uppdaterade avelsstrategin här (på finska). Översättningen till svenska publiceras så fort översättningen färdigställs.

Läs mera:

Fonden för forskning i hundars hälsa

Raskorsningsprojekt (DogWellNet på engelska)

Framsteg avseende motarbetning av höftledsdysplasi

Uppdaterad avelsstrategi (på finska, översättningen till svenska publiceras så fort översättningen färdigställs)