Kennelklubbens regerinsprogrammål 2027-2031: Att stödja ansvarsfullt hundägande och hundverksamhet ligger i samhällets intresse
Finska Kennelklubben har publicerat sina mål för regeringsprogrammet för åren 2027–2031. I målen betonas välmående hundars roll som en del av ett välmående och ansvarsfullt samhälle.
I Finland finns uppskattningsvis 800 000 hundar, och i vart fjärde hushåll bor en hund (Taloustutkimus 2023). Hundar spelar en viktig roll i samhället när det gäller att främja människors välbefinnande. Hundsporten bidrar med pengar till samhällsekonomin och skapar sysselsättningsmöjligheter för människor i olika åldrar runt om i Finland.
– Vårt mål är att man i det kommande regeringsprogrammet gör medvetna val som stöder ansvarsfull hundhållning, säkerställer en fungerande och effektiv reglering samt förhindrar att problem flyttas utanför tillsynen, säger Kennelklubbens verksamhetsledare Pirjo Onza.
För närvarande varierar tillgången till och priset på veterinärtjänster avsevärt mellan olika regioner i Finland. Möjligheten att få vård kan bero på bostadsort, och den höga prisnivån hindrar en del ägare från att i tid ta sina hundar till vård.
Tillgången till veterinärtjänster och en rimlig prisnivå tryggas i hela landet även för ägare av sällskapsdjur.
Mervärdesskatten på veterinärtjänster sänks. Samtidigt måste det säkerställas att sänkningen inte förs direkt över till konsumentpriserna.
Ungefär var tionde hund följer varje år med sin ägare ut på jakt. Hunden har en betydande uppgift med tanke på jakttraditionen, regleringen av viltstammarna och etisk jakt. Jakthundsverksamheten har en etablerad roll i Finland, och därför har styrningen av verksamheten en direkt betydelse för djurens välfärd. Organiserad verksamhet som bygger på utbildning är viktig att trygga även i fortsättningen, eftersom den främjar ett korrekt bemötande av hundar och minimerar onödigt lidande för vilt.
Förutsättningarna för jakthundsverksamhet som bygger på etiska principer tryggas både i myndighetssamarbetet och i förvaltningen av viltstammarna..
Ett fungerande myndighetsregister är ett av de effektivaste sätten att främja ansvarsfull hundhållning och förebygga problem. I dag utnyttjas myndighetsregistrets möjligheter inte fullt ut. När informationen inte kan användas effektivt blir också tillsynens genomslag bristfälligt.
Livsmedelsverkets hundregister utvecklas så att det effektivt stöder djurvälfärd, ansvarsfull uppfödning samt bekämpningen av valpfabriker och olaglig import.
Informationsinnehållet i Livsmedelsverkets hundregister utvecklas så att det möjliggör bättre spårbarhet av hundarnas ursprung och bakgrund.
Hundavel styr i bästa fall utvecklingen mot friskare och mer välmående hundar. Reproduktion av hundar som genomförs på ett bristfälligt sätt kan försvaga denna utveckling. Därför är det viktigt att avelsbestämmelserna gäller hela hundpopulationen.
En fungerande reglering ska vara tydlig, förutsägbar och basera sig på forskningsbaserad kunskap. Regleringen ska styra mot ansvarsfull verksamhet som främjar hundars hälsa och möjliggöra effektiv tillsyn även inom oorganiserad verksamhet.
Regleringen av hundavel utvecklas så att den bygger på forskningsbaserad kunskap, främjar djurens hälsa och välfärd samt stöder ansvarsfull uppfödning.Det säkerställs att tillsynen över hundaveln har tillräckliga resurser.
Det säkerställs att tillsynen över hundaveln har tillräckliga resurser.
Finland är en föregångare när det gäller att främja rashundars hälsa och välfärd. Hos oss bedrivs hunduppfödning huvudsakligen småskaligt och i hemmiljö. Över 70 procent av hundpopulationen är registrerad hos Kennelklubben, medan situationen är en annan i många andra EU-länder. Hundaveln bygger i allt högre grad på öppet delad information, hälsoundersökningar och långsiktig uppföljning. Detta möjliggör en systematisk utveckling av hundarnas välfärd.
Vid genomförandet av EU-regleringen måste det säkerställas att dessa styrkor bevaras. Enhetlig reglering får inte försvaga fungerande nationella praxis eller leda till en situation där regleringen styr verksamheten till en gråzon där den är svår att övervaka.
Det nationella handlingsutrymmet i EU-regleringen utnyttjas fullt ut i lagstiftningen om hundars och katters välfärd, med beaktande av nationella förhållanden, verksamhetsmodeller och kulturella skillnader.
Genomförandet av EU-regleringen bedöms utifrån praktisk funktionalitet och konsekvenserna för hundars och katters välfärd, och vid behov främjas ändringar i förordningen och dess bilagor med utgångspunkt i metoder som visat sig fungera väl i Finland.
Hur effektiv lagstiftningen om djurvälfärd är avgörs i slutändan i vardagen. Det centrala är att regleringen är genomförbar, att den kan övervakas effektivt och att den stöder ansvarsfull verksamhet inom hela fältet.
Vid genomförandet av lagstadgade skyldigheter som gäller djurvälfärd säkerställs att de veterinärresurser som står till förfogande är tillräckliga och ändamålsenliga.
Vid genomförandet av regleringen utnyttjas, under myndigheternas styrning och som stöd för bristande resurser, fungerande egenkontrollmodeller inom tredje sektorn, såsom Finska Kennelklubbens modeller, för att trygga djurens välfärd.
Alla inkomster från hunduppfödning är skattepliktiga i Finland. Beskattningen av hunduppfödning ska vara tydlig och förutsägbar.
I inkomstförvärvs- och näringsverksamhet bör avdragsrätten för kostnader inom hunduppfödning vara betydligt mer omfattande än i dag. Hundarnas levnadskostnader ska vara avdragsgilla på samma sätt som i vilken annan affärsverksamhet som helst. Detta främjar hundvälfärd och ansvarsfull hunduppfödning.
Praxis och anvisningar för beskattningen av hunduppfödning förtydligas och harmoniseras så att verksamheten behandlas jämlikt i förhållande till annan näringsverksamhet och grå ekonomi kan förebyggas
Mer detaljerad information om våra mål för regeringsprogrammet hittar du här:
Närmare information:
Kennelklubbens verksamhetsdirektör
Pirjo Onza
pirjo.onza@kennelliitto.fi
Kennelklubbens styrelseordförande
Kimmo Mustonen
kimmo.mustonen@kennelliitto.fi