Särskilt i sådana länder där karantänsbestämmelserna har varit stränga har möjligheten att få nytt genetiskt material från världens bästa hundar vänt ett helt nytt blad i hundavelns historia.

Veterinärer kan även hjälpa i sådana fall där tiken och hanen bor långt från varandra. Att skicka sperma och använda sig av artificiell insemination kan bespara ägaren och hunden en lång, dyr och tråkig resa.

Nya, effektiva metoder för nedfrysning av sperma kommer att vara en oundviklighet för uppfödare i framtiden. Artificiell insemination gör det möjligt att använda den lämpligaste hanen oavsett avstånd, även tidsmässiga, eftersom fryst sperma kan användas tiotals år efter att hanen dött. Särskilt då man utökar sällsynta hundrasers snäva avelsbas och således även inom bekämpning av ärftliga sjukdomar lär artificiell insemination utgöra en betydande avelsmetod.

Allmänt om artificiell insemination

Metoder för artificiell insemination:

1. Färsk sperma (artificiell insemination med färsk sperma)
2. Transporterad sperma (artificiell insemination med transporterad sperma)
3. Fryst sperma (artificiell insemination med fryst sperma)

Godtagbara orsaker för artificiell insemination är bland annat:

  • långt geografiskt avstånd mellan hanen och tiken
  • medicinsk orsak (annan än en ärftlig sjukdom eller fel); t.ex. problem med ryggen eller benet på grund av skada som hindrar betäckning
  • eventuell inflammation hos hanen eller tiken, vilken kan smitta i samband med betäckning
  • man vill skapa ett långsiktigt avelsprogram genom att ta tillvara sperma från hanar

Artificiell insemination är inte godtagbart om:

  • hanen eller tiken har nedsatt fortplantningsförmåga
  • betäckningen inte lyckas på grund av en ärftlig sjukdom eller ett ärftligt fel
  • betäckningen inte lyckas på grund av en exteriör överdrift
  • hanen eller tiken lider av eller kommer att nedärva en allvarlig ärftlig sjukdom eller ett ärftligt fel
  • hanen som används har redan med tanke på populationens storlek tillräckligt många avkommor

Med tanke på att den artificiella inseminationen ska lyckas är det viktigt att veterinären har lämplig utbildning och erfarenhet.

Såväl hanen som donerat sperman som tiken som insemineras ska vara id-märkta på ett av Kennelklubben godkänt sätt. Hundarnas registreringsbevis ska tas med till veterinärens mottagning så att veterinären kan fastställa huruvida hundens id-märkning motsvarar dess anteckning i registreringspappren.

Fastställande av tidpunkt för insemination

Den i genomsnitt bästa tidpunkten för betäckning är dygn 12–14 i början av löptiden. Det förekommer emellertid stor variation mellan tikar. Det finns tikar för vilka denna tidpunkt är förbi redan efter dygn 7 medan den rätta tidpunkten för andra infaller först efter dygn 25. Dessutom är alla dagar däremellan möjliga och normala. Även en och samma tik kan ha olika löptider.

Om normal betäckning inte är möjlig eller man är osäker om rätt betäckningstidpunkt, ska tidpunkten alltid säkerställas med ett cellprov från slidan och en hormonbestämning.

Ett cellprov från slidan är ett snabbt och billigt sätt att utreda huruvida tiken löper, är löpet redan ”moget” eller om löptiden redan är över. När cellprovet visar att löpet är ”moget” kan betäckningen inledas. Det kan dock ta några dagar till den bästa betäcknings-/inseminationstidpunkten.

Då man planerar artificiell insemination fastställs tidpunkten alltid med hjälp av en hormonbestämning. I dag finns det redan flera laboratorier i Finland som undersöker progesteronprover.  Det tar 1–2 timmar att analysera provet så resultaten fås samma dag då provet anländer till laboratoriet.

Ifall tikens löptid verkar vara över kan artificiell insemination tillämpas, men situationen ska alltid säkerställas med ett cellprov och ett progesteronprov som tas samtidigt. Om cellprovet visar att löptiden är över, lönar det sig inte längre att göra inseminationen. Om cellprovet däremot visar att löptiden fortsätter, berättar progesteronprovets resultat om huruvida tidpunkten för inseminationen är lämplig eller om inseminationen bör skjutas upp/förnyas.

Genom att följa upp progesteronvärden kan den rätta inseminationstidpunkten förutses 2–3 dygn i förväg.

Det är just ingen nytta att använda snabba progesteronprover. Deras exakthet är så varierande att tidsbestämningens felmarginal är 3 dagar. Snabba progesteronprover kan eventuellt användas under långa helger eller dylika situationer då man inte har tillgång till noggrannare tidsbestämning.

Artificiell insemination kan ibland göras i slidan, men genom att föra in sperman direkt i livmodern är chansen att tiken blir dräktig alltid bättre. Genom att inseminera slidan kan dräktighet uppnås, om tidpunkten är lämplig; tikens livmoderhals sluter sig i och med att progesteronnivån stiger varpå betäckning eller inseminering av slidan inte längre ger resultat. Tikens fruktbara löptid kan dock fortsätta efter detta, varvid det är möjligt att inseminera livmodern.

I dag strävar man efter att fastställa insemineringsdagen genom att fastställa det luteiniserande hormonets maximala utsöndringstid (LH max) och med hjälp av den ovulationsdagen (frigöring av äggcellerna). Enligt dagens uppfattning börjar livmoderhalsen sluta sig efter 3(–4) ovulationsdygn, varvid progesteronvärdet är minst 15 ng/ml.

Insemineringspraxis

Insemination med färsk sperma görs efter 1–2 ovulationsdagar. Ju senare det görs, desto viktigaste är det att inseminera ända in i livmodern. Insemination med fryst sperma görs efter 2,5–3,5 ovulationsdagar (optimalt), alltid genom att inseminera livmodern. Fast livmoderhalsen har slutit sig förhindrar detta inte att livmodern insemineras med kateter.

Artificiell insemination inleds genom att samla sperma från hanen efter att den blivit intresserad av tiken. Spermiernas mobilitet och mängd undersöks efter insamlingen och om sperman är av hög kvalitet, insemineras livmodern. I regel behöver tiken inte sövas. Inseminationen varar vanligtvis några minuter, varpå tiken är redo att åka hem. Ibland är inseminationen dock svårare, så det lönar sig att reservera lite mera tid för säkerhets skull.

I undantagsfall, till exempel om det inte går att föra katetern genom livmoderhalsen till livmoderkaviteten, kan det vara nödvändigt att utföra inseminationen kirurgiskt. I detta fall förs sperman in via ett snitt i bukhålan genom livmoderns vägg med nål och spruta. Tiken är nersövd.

Om det är fråga om transporterad eller fryst sperma, kan inseminationen endast göras, om det finns ett tillbörligt intyg om spermans ursprung (spermainsamlingsintyg).

Dräktighetsresultaten beror på hur noggrant tidpunkten fastställts och om inseminationen görs direkt i livmodern. Även spermans kvalitet och tikens fertilitet påverkar resultatet. Ifall inseminationen görs i livmodern den dag som är bäst enligt hormonbestämningen, är tikens chans att bli dräktig bättre än vid normal betäckning (dräktighet förhindras inte av att livmoderhalsen sluter sig, även sperma av sämre kvalitet fungerar).

Import av sperma

Vid import av sperma iakttas jord- och skogsbruksministeriets föreskrifter. För närvarande kan till Finland importeras sperma från hund utan importtillstånd eller immunanalys. Exportbestämmelserna angående sperma är specifika för varje land och bör utredas i god tid innan import.

Sperman ska åtföljas av ett intyg över spermans ursprung (spermainsamlingsintyg) som ifyllts av veterinären på tillbörligt sätt. Även alla andra dokument som gäller registreringen av valpkullen bör lämnas in samtidigt.

En utländsk hane som donerar sperma ska vara identifierad på ett tillförlitligt sätt enligt landets bestämmelser.

Artificiell insemination med färsk sperma

Vid tidpunkten för artificiell insemination är såväl hanen som tiken närvarande.

I praktiken går det vanligtvis till så att tiken inte går med på betäckningen eller hanen är inte intresserad av betäckningen men tidpunkten är trots det enligt ägaren lämplig. Detta är dock inte en acceptabel orsak till artificiell insemination, eftersom det kan vara fråga om att det förekommer störningar i någondera hundens fortplantningsförmåga. Artificiell insemination med färsk sperma ska alltid vara medicinskt motiverad (annat än ett ärftligt fel eller ärftlig sjukdom eller oförmåga att para sig på grund av en exteriör överdrift). Undersökningar visar att tikens beteende kan variera betydligt, till och med under olika löptider hos samma tik, för att inte nämna skillnaderna mellan olika tikar.  Ibland tillåter tiken betäckning med en hane medan hon inte alls accepterar en annan hane. Om betäckningen inte lyckas är det viktigt att tikens rätta betäckningstidpunkt utreds genom cellprov från slidan och hormonbestämning.

Artificiell insemination med transporterad sperma

Med artificiell insemination med transporterad sperma avses utspädd färsk sperma. Vanligtvis finns hanen utomlands, vanligtvis inom Europa, eller på ett långt köravstånd i Finland. På motsvarande sätt skickas från Finland till olika håll i Europa utspädd färsk sperma.

Tikens ägare kommer överens med hanens ägare om att sperma samlas in och skickas i enlighet med den inseminerande veterinärens instruktioner.
Då man skickar sperma från Finland samlas sperman in med hjälp av en löpande tik sedan undersöks sperman och späds ut och packas. I världen finns olika typer av utspädningsvätska som används för att späda ut sperman. Det förekommer såväl färdiga kommersiella versioner som vätskor som tillverkas av apoteken. Det förekommer inte några märkbara skillnader mellan de olika utspädningsvätskorna. Det är väsentligt att sperman hanteras på rätt sätt.

Om spermans kvalitet inte är tillräckligt hög, bör tikens ägare och veterinären som utför inseminationen informeras om saken innan sperman skickas. Det lönar sig inte att skicka sperma av dålig kvalitet.

Sperman skickas i särskilda förpackningar, där insemineringsdosen hålls sval med hjälp av kylklampar. Rätt förpackad kyls sperman stegvis ner till + 5 grader Celsius. Till paketet bifogas spermainsamlingsformuläret och övrig information som man vill skicka till mottagaren.

Spermaförsändelserna transporteras vanligtvis av ett speditionsföretag från dörr till dörr, men i vissa fall, särskilt om man vill påskynda försändelsen, bör såväl avsändaren som mottagaren förbereda sig på att föra paketet till flygfältet och från flygfältet till insemineringsstället.

Insemineringstidpunkten utreds och insemineringen görs 1–2 dygn efter ovulationen.

Insemineringen görs alltid helst direkt i livmodern, varvid tiken har bra chans att bli dräktig, om spermans kvalitet är felfri.

Artificiell insemination med fryst sperma

Fryst sperma används alltid om transportsträckan är lång eller om man vill ta till vara sperma från en högklassig hane med tanke på framtiden. Onödigt ofta vaknar man upp till detta först när hanen redan är gammal. Spermiernas mängd och kvalitet börjar bli sämre hos många hanar redan efter 6–8 år. Nedfrysning och upptining försvagar spermiernas mobilitet och kvalitet desto mera, ju sämre kvalitet spermierna har vid insamlingstidpunkten.

Nedfrysning av sperma

Att frysa ner sperma från hund är en lång process och tar upp till flera timmar i anspråk. På grund av detta måste man avtala om nedfrysningen i god tid på förhand.

Under en insamlingsgång kan man av en exempelvis 30 kg tung, relativt ung hane ta till vara sperma för i genomsnitt 3–6 insemineringar. Antalet insemineringar påverkas av hundens storlek, ålder, spermakvalitet, antalet betäckningar under den senaste tiden, hanens upphetsning under insamlingstidpunkten osv.

Vid insamlingstidpunkten är det nödvändigt att en löpande tik är på plats. Utan en lockande tik får man inte alls några spermier tillvaratagna eller så är mängden spermier mindre än med en löpande tik i närheten. Naturligtvis vill man ta till vara en så stor mängd sperma som möjligt på en gång. Ibland kan sperman samlas in på nytt om en timme och båda insamlingarna fryses ner på samma gång.

Beroende på spermans kvalitet och tillämpad metod är spermiernas mobilitet efter nedfrysning i klassen 40 procent till över 70 procent. Forskning visar att när mobiliteten sjunker under 50 procent börjar chansen att bli dräktig minska snabbt.

Vid insamlingstidpunkten måste hanen vara id-märkt på ett av Kennelklubben godkänt sätt (en utländsk hane enligt det landets bestämmelser).

Sperman förpackas för förvaring på strå som id-märks tydligt. Till en inseminering används i genomsnitt två strån. Om sperman är av dålig kvalitet och tunn är man tvungen att använda 3–5 strån per inseminering.

Från utlandet kan det även komma sperma förpackad som piller (pellets) eller på ministrån (0,25 ml).

Sperman förvaras i specialutrustade spermabanker. I anslutning till veterinärstationer som genomför flest insemineringar verkar en spermabank, eller dessa stationer samarbetar med en spermabank.

Insemination med fryst sperma

Det rekommenderas att en tik som insemineras med fryst sperma har tidigare haft åtminstone en valpkull.

Insemination med fryst sperma förutsätter inseminering i livmodern och att tidpunkten bestäms så noggrant som möjligt. Eftersom tikens löptider kan varierar avsevärt, bör sperman skaffas i god tid innan löptiden. Annars kan det gå så att man i avsändarlandet inte ens hinner förpacka sperman i tid och den planerade insemineringen förblir ogjord.

Vid planering av inseminering kontaktas veterinären som utför semineringen redan innan löptiden. Man bör utreda om det finns en veterinär som kan utföra insemineringen på plats vid denna tidpunkt och om inte så kan man få tag på en annan veterinär som kan göra det. Även i Finland kräver transport av fryst sperma att sperman transporteras i behållare med flytande kväve, vilket kan medföra relativt höga kostnader. Behållaren måste hyras, fyllas med flytande kväve, pappren och stråna transporteras, behållaren skickas och returneras.

När sperman finns på spermabanken och löptiden börjar ska man kontakta veterinären på nytt; i detta skede vet man redan ungefär vilken dag den eventuella insemineringen ska ske. Man börjar följa upp löptiden cirka en vecka efter att den börjat genom cellprov. Proverna tas med 2–3 dagars mellanrum.

Progesteronprover börjar tas när cellbilden visar att löpet är moget. Detta sker vanligtvis när hanarna börjar bli intresserade av tiken och blödningen blir ljusare, eller 10–12 dygn efter att löptiden börjat och man inte har några tecken på framsteg. Prover tas tills man får i genomsnitt två värden från ett klart förhöjt område (5–20 ng/ml).

Den artificiella inseminationen görs med kateter direkt i livmodern. Samtidigt undersöks spermans kvalitet efter upptining. Tikens bakända hålls upphöjd en stund efter insemineringen och tikens ges uppvakningsmedel. Ibland kan man vara tvungen söva tiken lindrigt eller i undantagsfall måste åtgärden genomföras kirurgiskt.

Ifall progesteronresultaten är omfattande och spermakvaliteten är bra räcker det vanligtvis med en inseminering/löptid. När det gäller stora raser (stora kullar) kan det emellertid löna sig att göra två insemineringar, eftersom kullens storlek är efter två insemineringar i genomsnitt en aning större än efter en inseminering.

Att sända fryst sperma

Om man vill importera sperma från en utländsk hane till Finland, ska tikens ägare leta en lämplig donator. Efter att man funnit en hane ber tikens ägare hanens ägare att frysa ner en önskad mängd sperma i en lokal spermabank.

Nedfrysaren meddelas för hur många insemineringar det behövs sperma och denne beslutar efter att spermakvaliteten undersökts hur mycket som ska skickas. Man kan endast skicka så mycket fryst sperma som behövs för de önskade antalen insemineringar. Resten kan lämnas i spermabankens lager och vänta på att användas antingen i hemlandet eller utomlands.

Spermabanken handhar försändelsen av den frysta sperman. För försändelser mellan länder används vanligtvis ett speditionsföretag. Sperman skickas i en behållare med flytande kväve som hyrs från spermabanken som skickar sperman. Sperman ska förvaras oavbrutet i en behållare med flytande kväve vid en temperatur mellan -120 och -196 grader Celsius. En del av spermabankerna har avtal med speditionsföretag och behållarna transporteras direkt till veterinärmottagningen och sperman kan levereras överallt i världen.

Många spermabanker har kapacitet att på kundens vägnar uträtta praktiska frågor i samband med import och export av sperma.

Om sperman skickas från Finland utomlands ska bestämmelserna i det mottagande landet utredas på förhand. Det är enkelt att sända sperma till de flesta länderna med speditionsföretag. För export till andra länder behövs t.ex. exporttillstånd av de lokala myndigheterna. Till många länder behövs även resultat från immunanalyser av brucellos och leptospiros. Vissa länder kräver dessutom att hanen DNA-identifieras, innan tillstånd för användning av sperman ges. En sådan identifiering kan göras antingen i Finland eller så kan ett cellprov skickas till ett DNA-laboratorium i USA.

Då man skickar från Finland är det ofta mottagaren som betalar kostnaderna för att såväl frysa ner som skicka sperman. Om betäckningskostnaderna avtalar hundägarna sinsemellan.

Registrering av valpar som fötts efter artificiell insemination

I betäckningsintyget ska antecknas att kullen har fötts med hjälp av artificiell insemination.

Kullar som fötts efter artificiell insemination omfattas av Kennelklubbens allmänna och rasspecifika registreringskrav. Om det är fråga om artificiell insemination med fryst sperma omfattas hanarna av de krav som gällde vid tidpunkten för nedfrysning av sperman. På tiken och kombinationen tillämpas emellertid de krav som gällde vid betäckningstidpunkten.

Dessutom förutsätts ett intyg över artificiell insemination som veterinären i förväg skickat till Kennelklubben (lämnas in inom 14 dygn efter semineringen). När det gäller transporterad eller fryst sperma behövs av veterinären undertecknat Kennelklubbens spermainsamlingsintyg eller för importsperma ett motsvarande veterinärintyg om spermans ursprung.

Om det inte finns vederbörligt intyg om den transporterade eller frysta spermans ursprung, kan kullen endast registreras utifrån en härstamningsundersökning.

 

Artikeln uppdaterad 2.3.2016

Källor
Merja Dahlbom, VMD, specialveterinär inom fortplantningslära och smådjurssjukdomar, Dipl.ECAR
Tapio Palolahti, specialveterinär inom smådjurssjukdomar
Lena Lindh, specialistveterinär, går doktorsutbildning
Evidensia Eläinlääkäripalvelut oy