Kennelkonsulter

Foto: 
Hannu Huttu

Kennelrådgivningen är en av Kennelklubbens serviceformer.

Förtroendeuppdraget kennelrådgivning bygger på frivilligt arbete, och allt som har att göra med rådgivningen sköts konfidentiellt. Kennelklubben ordnar med utbildningen av kennelkonsulter och konsulterna  verkar alltid som företrädare för klubben, övervägande inom det egna kenneldistriktet.

Samarbetspartners är samtliga hundägare och uppfödare som förbundit sig till etisk hundhållning, likaså kenneldistrikten, distriktsutbildarna samt djurskyddsmyndigheterna.

Kennelrådgivarnas verksamhet baseras på en kennelrådgivningsinstruktion som fastställts av Finska Kennelklubbens styrelse. Rådgivarnas insatser leds av en ansvarig person som är anställd av Kennelklubben. Rådgivningsbesöken görs övervägande hos medlemmar av Kennelklubben. En uppfödare eller hundägare kan också själv göra en aktiv insats genom att bjuda in en kennelrådgivare.

Varje kennelrådgivare ska ha med sig ett av Finska Kennelklubben utfärdat kennelrådgivarkort med foto, och det ska uppvisas i början av varje besök. Kortet visar att personen är en av Kennelklubben bemyndigad person på ett legitimt ärende, så att uppfödaren kan förvissa sig om att både verksamheten och personen är värd förtroende.

Vad händer under ett kennelrådgivarbesök?

I vanliga fall ingås överenskommelse i förväg om rådgivarens besök. På det sättet kan besöket ordnas vid en tidpunkt som är lämplig för uppfödaren. Besöket tar ca 1-3 timmar. Tiden beror helt på hur många hundar som finns på platsen och på uppfödarverksamhetens omfattning.

Visst har det hänt att en kennelrådgivares besök har pågått i mer än tre timmar redan i hushåll med bara tre hundar, särskilt om hundarna blir så förtjusta i besökaren att de tävlar om uppmärksamheten med uppfödaren själv. Att ett kennelbesök företas behöver inte alls betyda att det står illa till hos hundägaren eller uppfödaren. Rådgivarna är till hjälp med en massa saker av olika slag, allt från tips om hur man planerar bra hundlokaler till råd om registreringsprocedurerna eller hjälp med hållandet av en kenneldagbok. Kontakta alltså en kennelrådgivare i ditt distrikt, det brukar löna sig.

För varje besök gör rådgivaren en skriftlig rapport. Dess översta blad ges till medlemmen, som på det viset får ett intyg om att en bemyndigad rådgivare har studerat hundhållandet och uppfödarverksamheten. Uppfödaren kan rentav lägga ut rapporten på sin kennels webbplats, så att potentiella hundköpare kan ta del av det som rådgivaren antecknat om hundhållningen. Av rapporten framgår också det som rådgivaren lagt märke till under sitt besök, vad som är bra och vilket intryck rådgivaren har fått av uppfödaren, ur en utomstående och opartisk experts perspektiv.

I rapporten inskrivs alla de hundar som påträffats under besöket, deras kondition och utrymmen. Det diskuteras uppfödarens framtidsplaner och frågor som han eller hon funderar över, samt om hundhållningen i allmänhet. En kennelrådgivare får och ska ge råd och tips, men får inte ge order. Kennelrådgivaren är inte en myndighet, men i situationer där det finns anledning att misstänka djurskyddsför¬seelser händer det ibland att rådgivaren kontaktar behöriga myndigheter. En av grundpelarna för kennelrådgivarens arbete är nämligen att förebygga djurhållning som inte håller måttet ur djurskyddssynpunkt.

Varje uppfödare har personliga mål med sin verksamhet, och olika möjligheter att realisera sina drömmar och planer. Det är inte kennelrådgivarens uppgift att kriti¬sera eller hacka ned på dessa planer, utan att vid behov dela med sig av sin exper¬tis och sitt kunnande, till stöd för uppfödarens verksamhet.

En kopia av rapporten sparas hos Kennelklubben, och för sparandet gäller finsk lag och bestämmelser om skyddande av personliga uppgifter. Varken Kennelklubben eller rådgivaren ger ut uppgifter om rådgivningsbesöken eller deras innehåll, om inte en behörig myndighet kräver detta.